Min ”sanning” om Vildmarksmässan

Vildmarksmässan 2015 i Stockholm
Vildmarksmässan 2015 i Stockholm

Känner för att skriva av mig lite om hur jag uppfattade förra helgens stora begivenhet för mig. Nämligen Vildmarksmässan i Älvsjö söder Stockholm, ska gör mitt bästa för att sammanfatta men kan ändå bli hyggligt långt inlägg.

Börjar med själva förberedelserna inför mässan som jag inte var med på. Utan det var Magnus och Ann-Charlotte som stod för att skapa den fina och öppna ”skogskoja” som jag tror vi alla uppfattade som trevlig och mysig.
En av mysfaktorerna var ”vår” låssas eld som gav ett intryck av att vara hyggligt verklig. Att Magnus och Ann-Charlotte var med och förgyllde helgen med sitt kunnande och deltagande bidrog också till att besökarna fick en mer nyanserad bild av det här med överlevnad på naturens villkor. Ni som känner mig kanske listat ut att även jag fått äran att vara en av deltagare i Överlevnadssällskapets monter. Nedan delar jag upp mässan i de tre dagar som den pågick.

Fredag: var undertecknad på plats ganska tidigt dvs runt 11.00 tiden, man kan numera registrera sig som utställare hemma framför datorn och själv skriva ut sitt utställarkort när man kommer till mässan, konsekvensen för mig blir ingen mänsklig kontakt eller relation i onödan d.v.s min min första kontakt med mässan var alltså en dataskärm och skrivare. Känns som en helt tidsenlig anpassning för att spara tid för alla. Man kan se det på många sätt. Mitt är att fokus ligger på att jag skall kunna vara på min plats i tid och serva besökarna som kommer vid tolvtiden.

Eftersom Magnus och Ann-Charlotte hade färdigställ det mesta så gjorde jag en tur runt själva mässan för att bilda mig en uppfattning hur det såg ut, kunde till min stora glädje ganska snabbt konstatera att Höga Kusten hade en monter där de erbjuder en massa aktiviteter på temat NATUR. Vad jag inte visste till en början, var att de ställt det vassaste team Höga Kusten förmår att skylta med, riktigt goda ambassadörer för ”min barndomsmiljö” och del av Sverige.

Efter min rundvandring så var det dags för mig att inställa sig i montern. Min så kallade säljhjärna hade kickat in, vilket inte bara är positivt för sådana här typer av evenemang. När en del av meningen med Överlevnadssällskapets monter är att vara lite eftertänksam och känna in vad besökarna efterfrågar. En del av räddningen för att verka i en mera eftertänksam riktning anlände vartefter i form av Eva och Lars Ståhle, många superlativ kan sägas om dem jag väljer Klok – Kunnig – Ödmjuk,  det kändes tryckt att ha dem med den för tillfället lite ”för” på Mikael Åkerman.

Någon gång under eftermiddagen så fick vi även besök av representanter för den finska ”överlevnadskniven” Sissupuuko en kniv med stor potential, och som med mycket som Finland erbjuder när det gäller naturutrustning så har man inte gjort något avkall på kvalitet. Samt att utrustningen som du bär med dig ut i naturen skall ju faktisk hjälpa dig att öka marginalerna till det du företar dig.

Hur som helst gick tiden av dagen fort och jag tog mig tillfälle att besöka Expeditionsresors monter med en av mina stora inspiratörer/förebilder på tema natur och enligt mig själv sinnebilden i Sverige av en god Äventyrare nämligen Ola Skinnarmo. Han hälsade vänligt på mig där jag menar att egentligen känner vi inte varandra speciellt väl mer än att jag följt delar av hans äventyr i Världen.

Vårt tidigare möte var när Örnsköldsvik hade en liknande Vildmarksmässa, kanske var det 2008 eller något sådant, och han var en av föreläsarna på mässan. Vi träffades även efter mässan på stadshotellet i Örnsköldsvik där jag ville bjuda Ola och några andra på en bricka öl. Men tråkigt nog så snubblade jag i stor stil när jag skulle överlämna öl till respektive person. Jag minns då att Ola klev fram och sa jag tar nästa. Stor respekt som har gjort ett bestående intryck på undertecknad.

Min ringa mening är att ge Ola Skinnarmo epitetet Överlevnadsexpert är att förminska honom, han är enligt mig mera av en Levnadsexpert jag tror att han kan som få njuta av det goda livet. Måhända pga av att han som få kan förstå differenserna mellan just konsten att överleva och konsten att leva. Nu även till något som jag reflekterar om vem Ola Skinnarmo är.

Ola har enligt mig en mycket god förmåga på att fokusera på det som är viktigt för stunden. I denna kontext som en vildmarksmässa innebär finns det säkert hundratals av oss som vill marknadsföra oss själva och som kanske önskar prata med honom om allt möjligt. Men vad Ola gör utan att för mig verka dryg eller självupptagen är att fokusera på de kunder som verkligen kan ta honom från en icke önskvärd Överlevnadssituation till en önskvärd Levnadssituation (det är det något för oss att lära av som har anspråk att leva i stället för att överleva på vårt företagande inom upplevelseindustrin) att hela tiden känna stress och inte ha pengar till vad vi vill företa oss, är egentligen ingen önskvärd situation. Att fokusera på sitt företagande, som exempelvis Expeditionsresor gör är klokt om man inte vill befinna sig i en överlevnadssituation.

Att man också då lagt ner x antal tusen kronor för en monter, och då stå och ”tomprata” med undertecknad då man istället bör fokusera på de som kan göra att du kan leva på ditt företagande verkar ju si så där . Många kan säkert koppla de som ett svalt bemötande och även som lite nonchalant. I ovanstående beskrivning tror jag inte att det finns något som helst ändamål att uppfattas som sval. Utan mera fokusera på att prata för sin vara med folk som verkligen vill åka på några av de expeditionsresor som erbjuds.

Så Ola om du någonsin läser detta så tar jag med mig ditt uppträdande som att du är ett proffs när det kommer till att saluföra det viktiga utan att förminska något annat. Jag blev väl omhändertagen av dina medarbetare och drack säkert kaffe för mer än vad som kan betraktas som hälsosamt i från er maskin. Tror även att någon i ert gäng snappade upp ett tips som jag ville ”namedroppa” till dig, om en möjlig expeditionsresa som lyder som följer citat: ” för er som vill uppleva armen igen häng med till Armenien” Slut citat.

Vet ej när fina Sanela och Torbjörn med barn anslöt men vi fick tillsammans enligt mig en oförglömlig fredagskväll med många skratt och glädje. Jag öppnade och berättade lite om mitt (miss)bruk av glass, där en av förklaringarna enligt mig själv är att det senaste sju åren inte ätit glass i någon större utsträckning pga att jag inte levt med ström som kan kyla tillräckligt för att glassen inte skall smälta. Men när jag i oktober 2014 flyttade för en tid till Stockholm så fanns där alla moderniteter i mitt boende så som exempelvis frys.

Problemet när jag nu hade en frys var vad jag skulle fylla den med. Det blev glass som jag tycker så mycket om. Har sedan Oktober varit en frekvent glassätare. Tyvärr är mitt glassätande begränsat då jag snart flyttar igen, i god nomadstil.

Lördag:

Frukost för mig Leja och Tilda bestod av som av en ren händelse GLASS. efter frukost så var det åter dags att bege sig till mässan för en ny dag med vårt fina gäng samt alla besökare. En av mina höjdpunkter var att Marie från SVT skulle komma på besök under dagen hon önskade skaffa sig en lite mera objektiv uppfattning om hur jag egentligen bor i Norrland. Jag hade då Magnus och Torbjörn att rekommendera som båda har hälsat på mig tidigare. Hon samtalade med dem och jag tror Torbjörn även föreslog att vi skulle gå till Höga Kusten montern,  för att få en mera ”opartisk” bedömning om Höga Kusten.

Daniel och Fredrik Christer och Harry hade även anslutit till vår ”Överlevnads” monter och Harriet Ann-Charlotte och Magnus kort och gott alla var på plats som skulle vara plats. Något som jag får känslan av när jag träffar Överlevnadssällskapets instruktörer i dag är att samtliga har en avslappnat närmande till just Överlevnad måhända med undantag av en lite enligt mig en för på Mikael Åkerman.

Det finns speciellt ett tillfälle under helgen som jag är mindre förnöjd med. Det är när Daniel i står och informerar ett trevligt par som önskar ett mera sansat informationsutbyte. Då jag av anledningen av att den ena av paret enligt mig hade ett mycket fördelaktigt yttre där allt enligt mig hade vart varsamt mot henne.

Att jag då gav mera information än de hade bett om beklagar jag djupt och tar med mig det som att man kan balansera sitt budskap, min reflektion är Mikael åk hem fundera hur du kan lära dig läsa mera av de abstrakta sociala koder och agera inte alltid utifrån vad ditt känslomässiga register skriker till dig och uppenbart naiva beteende trots att du är 48 år gammal. Så förlåt till er som ni fick mig att förstå en del utan att ni var lika plumpa som jag.

Min andra lilla fadäs var i Jägarbataljonens monter där det stod en duktig och trevlig yrkesinformatör som delade med sig om hur det kan vara att justa befinna sig i Kronan´s kläder i dag. Vi småpratade om det här med Överlevnad och jag stod där min skylt som signalerade att jag tillhörde Överlevnadssällskapet. Ibland kan jag fästa för stort fokus runt ordval så som i detta fall ordet (hamna.) han beskrev om hur och när de hamnade i kluriga situationer på vinterfjället då jag snabbt avbröt och påstod att väldigt få gånger hamnar man i en situation och väldigt många gånger försätter man sig i en nödsituation.

Det är liksom enligt mig något som föranleder och tar dig till  en klurig situation. I från att han stått helt avslappnad och pratat med mig så började händerna att röra sig upp mot sitt huvud när han pratade med mig. Jag kände mig dum och förklarade för honom att han kunde använda mitt favorituttryck till de som märker ord ”Skit i vad jag säger förstå vad jag menar” vet inte om det funkade. Han lovade att besöka vår monter vilket jag inte såg till. En annan med mig jämnårig Kapten i montern med efternamnet Mohlin gjorde ett gott intryck på mig. där det då nog var mina händer som inte kunde vara helt stilla i konversationen.

Sammanfattning av dessa två beskrivningar att i sin önskan att dela adekvat information så lyssna mer än du pratar.

Lördagskvällen var även den fantastisk med besök hos Sven med familj det var typ hela instruktörs gänget från dagen som samlades. Sven din klokhet kom till sin rätta på kvällen då jag ville fastställa ”mad as a hat´s” ursprung. Du svarade lugnt Ja de kan vara så som du säger Mikael vilket jag tolkar som en bra grundsyn när det gäller all information att man egentligen inte kan härleda hela sanningsvärdet till att min källa som berättade det för mig står för en absolut sanning.  Avslutande lördag och tidig Söndag ett stort tack Magnus för din gästfrihet och det goda samtalet.

Söndag: 

Sista dagen på mässan lite mindre folk men ända bra fart, denna dag träffade jag  framförallt TEAM MADAGASKAR med bl.a Nicklas Lautakoski. En person som bl.a utstrålar glädje som smittar av sig. Har deras nyskrivna bok som jag lovat läsa igenom och ge återkoppling på. Känns skoj och kommer att snart börja med det, då jag finner att som de har har gjort att under en tid att vistas och röra sig i djungelmiljö med ytterst begränsad utrustning som själva vaggan för alla oss som gör anspråk på att tillhöra de vise och vetande människorna.

Mera om ett företag som bl.a jobbar med solenergi kommer längre fram på bloggen

Söndag innebar även många goda skratt särskilt när Harriet en fantastisk (över)levare som lyckligtvis tillhör sällskapet var med.

Avlutar med en kram till alla er som förgyllde min helg på Vildmarksmässan Inkluderat dataskärmen och skrivaren som medförde en smidig entré där det jag tar med mig mest kan sammanfattas som för mig hyggligt tänkvärda ord.

Gott omdöme får man av erfarenhet, erfarenhet får man pga av bristande omdöme

Söndagen och helgen avslutades med en lättvaggad Mikael

 

Lämna ett svar